Redan nu kan du köpa nya singeln Säven på Itunes.

Här: http://itunes.apple.com/se/album/id338136965

Jahapp.
Jag ska förklara.
Jag skriver en bok, jag gör en skiva, jag har ett mycket märkligt privatliv, jag skriver artiklar och jag håller på att starta någon form av renovering i källaren.
Att blogga, är helt enkelt svårt att hinna med.
1. Boken….ska slutföras i veckorna.
2. Privatlivet…ska få fortsätta vara märkligt. Problemet är tid.
3. Time is of the essence.
4. Musik. Skivan är klar och ska mastras, redan nu finns en singel att tillgå, klicka här

14 november spelar jag i Malmö på Victoriateatern, ett förbandsgig till Marcus Birro, Krånne är med och kompar, det hela upprepas sedan den 21 november på Storan i Göteborg.

Mitt under detta ska jag också uppdatera hemsida och blogg.

Skivan kommer heta Hjärtformad Låda
Den släpps digitalt någonstans i faggorna januari/Februari

 Vi hörs och syns!

/Mats

Det hade gått över två veckor sedan han skrivit det senaste blogginlägget.
Varför han valde just denna onsdagskväll för att starta åter visste han inte riktigt
I kaminen brann ett gammalt filpaket och bitar av en tall han fått med sig hem från kusten i våras. På övervåningen såg barnen det sista av någon amerikansk komediserie.

Han hade jobbat för att få jobb i två veckor och sen fått så mycket jobb att det var mer än tillräckligt.
I källaren skulle han sätta igång ett renoveringsprojekt, nästa vecka åkte han till Rom och Italien för att jobba och skivan skulle egentligen bara mastras för att sedan släppas under vintern.
Han funderade en stund. Det kunde bli en bra höst.
Han tänkte att när låtlistan är klar och jag fixat omslag och grejer ska jag skriva igen i bloggen.

Sen undrade han om det här med tredje person egentligen var så lyckat.
Sen satte han punkt.

Det är tisdag.
Sommaren är fortfarande aktiv.
Det är varmt i luften. Regnskurar och åska är dock plågoris som förstör vardagen och fuckar upp tillvaron.
Jag sitter på kontoret och jobbar. Eller snarare försöker få jobb. Som frilans kommer man på idéer som man sedan skriver eller gör för tidningar och så får man betalt.
Ännu är inga jobb spikade.

För tre år sedan hade jag blivit galen av det. Jag hade trampat omkring oroligt hemma och sen när J hade kommit hem hade jag förmodligen skällt ut henne för någon petitess innan jag insett mitt misstag och J hade tagit allt det där och sedan satt sig ner vid köksbordet med den där ”nu-hjälps-vi-åt”-minen på sig och vi hade spånat tillsammans.

Till slut fick hon nog. Jag förstår det.
Det hade jag med fått.
Efter det där skilsmässo-hålet har det ändrat sig. Jag tror jag lärt mig tycka om mig själv mer. Och lita på mig själv än mer. Jag vet vad jag kan, jag vet att jag är bra och jag har inga problem med det.

Jag vet att jag alltid får idéer på jobb. Som jag skickat ut till tidningar. Alla kommer att svara. En del kommer svara nej. Andra kommer svara ja. Det löser sig.

Jag åker till Italien i september för att jobba igen. Jag är i det absoluta slutstadiet av skivprocessen, skivan kommer vara färdig rent tekniskt denna månaden. Sen börjar allting runt den med release, pr och sådant så….januari kanske finns den att tillgå.
Jag ska måla om mitt hus. Jag ska skriva en bok. Utöver det ska jag mixa färdigt Krånnes skiva, spela in Jonas låtar och slutföra Marcus och mitt projekt med Wayne Hussey.

Det saknas inte saker att göra direkt.

När det gäller skivan ser jag den som min första riktiga skiva.
Förra skivan Siams Port spelades in under brinnande livskris och borde givetvis har producerats bättre, första skivan Medelklassidyll är…..ja…..tafflig är ett för snällt ord i sammanhanget.

Denna plattan är bra.
Eller den är så bra som jag är nu.
Det finns givetvis saker jag kunde gjort annorlunda, bättre och så men det finns det med allting (läs gärna första stycket igen om ni inte tror mig).
Efter mastring och sådant kommer jag göra en liten videoteaser.
Jag tackar alla som hjälpt till och lyssnat och kommit med synpunkter och råd. En del råd var lysande (”Spelade du in den här låten när du var full?”) och jag tog mig verkligen dem till mig.

En del råd var era synpunkter och jag tyckte inte samma.

Det blir 10 låtar.

Den låtlistan kommer publiceras här inom kort.

Tack.

Nu har jag ett möte med det förflutna.
Hej.

Det är en slags retrokänsla i den nya bilen jag köpt begagnad.
Den går inte så fort och rör sig lite bulligt över asfalten.
När jag och barnen idag tuffade ut till Ragnhildsholmen kändes det som att vi gjorde det i svartvitt. Sädesfälten vajade, barnen sjöng några hits i baksätet. Det var sommar och rutorna nedvevade.
Jag kände mig som en disponent som var ute och körde med Chryslern och att det var 1946, allt som fattades var pipan.
När jag körde Volvon fick jag aldrig den känslan.
Sen åkte vi till Sillvik där jag var mycket som barn.
Vi badade.
Krängde hem genom stan med bilen.
Lämnade en text. Lämnade ett kapitel.
Satt på verandan. Såg kidsen hoppa på mattan.
Det känns som om jag väntar på något som jag inte vet vad det är.
Jag kanske ska köpa en trisslott.
Plötsligt så händer det ju bara brukar det heta.

Jaha.

Jag har faktiskt inget att skriva.
Egentligen.
Skivan rullar på. En artikel klar. En Faktura skriven.
Jag köpte ett strykjärn idag med.
och Potatis och Rödspätta

och drack kaffe med en från Wales.

Mycket mer än så har inte hänt

Imorgon ska jag jobba.
Eller mjukstarta lite.
Eller….javafan vi får se.
Idag köpte jag min första bil. En röd Opel.
Den är lite nyare än den gamla blåa volvon som min före detta fru fortfarande äger (och som för övrigt fortfarande står på min uppfart vill jag bara meddela VISSA personer som skulle sälja den så geschwint som de lovade…)
Nåväl, slutarbetet med skivan tuffar på. Tre låtar är klara och ska mixas, den fjärde gör jag imorgon.
Det kan bli en bra höst.
Gatlyktan utanför köksfönstret svärmar av nattfjärilar.
ett tecken som gott som något annat att det är dags att knyta sig.

En halv artikel e klar.
och..(om nu inget händer under närmaste 25-30 sekunderna)….låten Kärlek är också färdigmixad.

Nu ska jag steka räkor.

igår satt jag och grejade med skivan.
Satt och la till smådetaljer på Låten Älskad.

och insåg efter en halv dag och den nu var klar.
Sen gick jag vidare till nästa låt.
Den blir klar ikväll.

Det är en fantastisk känsla.

Det blir helt klart.

Till slut.

Jag borde vara en knäckt man idag.
Innan jag åkte hem försvann min Ipod.
På den har jag tre års olika mixar och versioner. Samt en jävla massa annan musik.
Jag spräckte morsans framruta med surfbrädan. Igår funkade inte Lanternan över fjorden och jag fick åka med mobiltelefonens “blixt” i högsta hugg. Jag höll på att dö i förrgår i sjödrama. Jag slarvade bort min mastfot till brädan.

Igår på en oerhört changdobel bar i Fiskebäckskil pratade vi om vad livet gick ut på. Man gör det ibland. Fast denna gången var det inte sådär fyllepatetiskt.
Nåväl, min samtalskombattant delade upp sin tillvaro i olika stigande och fallande skalor, jobb var bra, relationer var i dalande, vänner bra, etc,etc.
Jag sa:
- Tja, livet går ut på att aldrig vara nöjd. Men samtidigt kunna njuta av de få tillfällen av nöjdhet som kommer i ens närhet, det gäller bara att fatta när ett sådant tillfälle inträffar.
….sa jag och undrade vad jag egentligen hade sagt.
Nu vet jag det. Alltså hur det är att vara nöjd.
Jag har haft väldigt blandad vecka. Bra, till och med mycket bra i sina stunder.
Fullständigt usel i andra stunder.

Så kommer jag hem, tinar upp räkor. Fräser dem i vitlök och basilika, lite rödlök. Kokar papardelle. Blandar det med pinjenötter.
Äter hela kastrullen tom.
Dricker kallt mineralvatten.
Lägger mig i soffhörnet. Ser några tv-serier samtidigt.
I en reklampaus inser jag:
Att jag är enormt nöjd.

Just nu.

Jag är så  mätt att jag ramlar ihop. Fullständigt avslappnad.
Vägen till nirvana går alltså genom ett hav av parpadelle.
Jag är lika förvånad över den slutledningen som alla andra.
Så enkelt, så logiskt.
Jag borde ha sagt detta igår.
Då hade jag förmodligen vunnit alla diskussioner och fått pris.