Idag håller Roberto Saviano någon form av föreläsning på Svenska akademin, sen bär det iväg till kulturhuset för mer snack, bland annat med Kristina Kappelin.
Under min vistelse i Rom tog jag en kaffe med henne på pressklubben, vi pratade om Saviano och fotboll och hade det kollegialt väldigt trevligt.

Ungefär samtidigt började jag läsa Alexander Stilles bok The Sack of Rome.
Den handlar om Silvio Berlusconis uppgång och …eh…uppgång.
En man med maffiasamröre som ljuger sig exempellöst fram till makten.
Expressens Björn Wiman pratade för en tid sedan om Silvio med dramatikern Dario Fo.
Är Berlusconi en narr?(frågar den gode Wiman).
– Tänk på den där romerske kejsaren, Caligula. Han var en narr, men knappast ofarlig. Gud bevare oss för alla ospirituella narrar utan humor, svarar Fo.

Jag hade igår en diskussion med en kollega om just Italien och läget där. Kollegan sa att vi i Sverige är på väg mot samma håll med vår organiserade brottslighet ute i våra förorter. Min kollega har aldrig varit i Scampia eller Secondgliano, Forcella eller för den del Neapel.
Man kan inte dra paralllellen med Sverige.
För att i Sverige har vi en stat. Italien är i detta hänseende precis som den gode Hägg uttryckte det i sin bok “endast geografiskt perspektiv”.
I Scampia eller i vilket jälva område som helst som styrs av de napolitanska klanerna finns ingenting.
Det finns ingen stat representerad. Så har det varit i tjogtals med år. Niente.
Det tomrummet har fyllts och exploaterats av camorroan. Som sentinelli (vaktutkik typ) fick du 2005 5000 euro i veckan av Di Lauro klanen. Det är pengar som försörjer dig och din familj mer än väl.
När landet sedan styrs av människor kraftigt involverade i den här verksamheten (Consertino i finansdepartementet som exempel) inser man att makten och den organiserade brottsligheten i Italien lever i symbios.
Någon annan förklaring finns inte.
Det är vi inte närheten av här. Vare sig ur statsperspektiv eller gängperspektiv. Och vi kommer aldrig heller komma dit.
Men vad jag för mitt liv inte kan förstå. Vad som gör hela det här med Napoli, Silvio, Saviano, camorran, hela skiten så absurdt är:
- Italien är med i G7.
- Italien är med i EU.
I ingen av de här instanserna, jag repeterar INGEN, så har någon rest frågan vad landet gör mot denna brottslighet som i de senaste undersökningarna omsätter över 90 MILJARDER EURO. Pengar som givetvis finns finns lite varstans i Europa.
Ingen säger nåt.

Så då måste ju det betyda att alla tycker det är bra.
Jag säger som Obelix: De är inte kloka de där romarna.