Jag blödde näsblod i tisdags.
Det brukar vara den definitiva indikationen på att man stressat upp sig, och jobbat alldeles för mycket.
Med åren har min kropp, eller min skalle själv utvecklat ett slags system mot det där. Som följer ungefär samma mall.
Onsdagen blir lugn.  Allt jag gjorde var egentligen att se till så det jag gjorde i tisdags stämde.
Och sen ut igår och dricka öl och umgås. I de här lägena umgås jag mycket. Umgås i den här varianten är alltså detsamma som alkohol och cigaretter, vilket jag känner idag.
Men jag känner mig också genomsköljd på ett märkligt gott sätt.

Jag ser House säsong sex och äter frukost. Sen ska jag styra upp ett jobb för nästa vecka. Sen kommer kidsen och vi åker upp till stugan. Kanske går jag ner till vattnet imorgon bitti. Kanske surfar jag.
Eller så sover jag bara vidare.
Gräset börjar växa och bli grönt.
Jag älskar den här tiden på året.